WORDS

Argumentation och propaganda – en längre introduktion

2019-06-08

Vad krävs för att du ska lyckas övertyga någon om något? Hur ska du lägga upp argumenten? Och hur kan man använda propaganda? Med utgångspunkt i ”Konsten att tala” av Lennart Hellspong och i mina egna reflektioner, går vi igenom grunderna i argumentation.

Denna artikel finns i en kortare, förenklad version.

Att övertyga

Innan du ger dig ut i världen för att övertyga din omgivning om något, så behöver du – precis som i andra tal – förstå uppgiften. Vilken är målgruppen, vad försöker du övertyga dom om, och hur kan du gå tillväga? Här följer några aspekter att ta i beaktande.

Trovärdighet. Vad krävs för att du ska framstå som trovärdig? Hur kan du få åhörarna att ta dig och ditt budskap på allvar?
Känslor. Hur kan du använda känslor för att övertyga lyssnarna? Är det bättre att vara saklig eller att spela på deras känslor? Vilken känsla vill du att lyssnarna känner?
Logik. Hur kan du förklara och motivera inför lyssnarna? Kan du genom argument hjälpa dom att förstå ditt resonemang? Har du externa bevis, såsom dokument eller studier?
Världsbild. Stämmer ditt budskap överens med lyssnarnas bild av hur världen fungerar? Stödjer deras erfarenheter, information som dom fått från annat håll och deras allmänna uppfattning om ämnet eller världen ditt budskap? Om inte, vad kan du göra för att rucka på deras världsbild?
Justering eller radikal förändring. Har lyssnarna redan en så pass näraliggande uppfattning att det räcker med en justering, eller krävs en radikal förändring? Om det senare krävs, hur ska du gå tillväga? Kan du rucka på deras världsbild, eller får du hoppas på att dom ändrar sina vanor?
Vanor. Hur inverkar ditt budskap på lyssnarnas levnadssätt? Går dessa enkelt att kombinera? Om det är svårt, kan du hitta någon annan lösning på problemet?
Felkällor. Har lyssnarna (eller du själv!) påverkats av metodfel (biaser) när dom bildat sin nuvarande uppfattning? Några exempel på detta är önsketänkande, brist på erfarenhet, hur språket påverkar tanken och övertro på auktoriteter.
Beröringspunkter. Vad har du gemensamt med lyssnarna? Vad har ni för gemensamma erfarenheter, idéer, värderingar och vanor? Hur kan du genom era beröringspunkter bygga en bro mellan dina och deras åsikter?

För olika lyssnare är olika aspekter viktiga. I ett vetenskapligt forum kan du säkerligen lägga extra krut på att stärka argumentationens logik och eliminera felkällor. I dom flesta sammanhang är det fördelaktigt att ta särskild hänsyn till hur du använder känslor, beröringspunkter och skapar trovärdighet. Om du däremot vill rucka på lyssnarnas världsbild eller vanor, eller åstadkomma en radikal förändring, så kanske vanlig argumentation inte räcker för att övervinna deras naturliga aversion mot kognitiv dissonans. Om du inte är försiktig, kan din argumentation till och med få dom att bli mindre positivt inställda till dina åsikter.

Tänk på att enstaka faktafel kan göra hela din argumentation mycket lättare att attackera, och för vissa personer kan det radera din trovärdighet.

Använd gärna beprövade argument och resonemang. Om du själv nyligen hörde argument som fick dig att ändra åsikt, så kan du med fördel återanvända dom. Det är lika bra att använda dom bästa argument du känner till, även om du inte har hittat på dom själv. Precis som i andra tal, tjänar du både på att öva och på att hålla framförandet flera gånger. På så vis vet du bättre vad som är mest slagkraftigt.

Propaganda

Propaganda är kommunikation avsedd att vilseleda mottagarna för att få dom att ändra uppfattning i en fråga, vilket dom inte skulle göra om dom kände till dom faktiska omständigheterna. När man talar för sin sak använder man alltid flera av teknikerna som också används för propaganda. Den metod som i ena fallet kan vilseleda lyssnarna, kan ju likväl i ett annat fall hjälpa dom att förstå.

Hellspong delar in propagandatekniker i fyra kategorier: förenkla, förstärka eller förtäta budskapet, eller förklä störande omständigheter. Utöver dessa har jag observerat propaganda som går ut på att blockera eller förvirra motparten.

Förenkling. Du kan förenkla ditt budskap genom

Fokusering – rikta uppmärksamheten på ett område, bort från andra
Urval – välj ut viss fakta och välj bort annan
Mönster – lägg fakta i ett tydligt mönster, så att en viss tolkning blir ”uppenbar”
Polarisering – lyft endast fram positiva sidor i ditt synsätt, endast negativa i motpartens
Språklig utformning – gör det lätt att minnas budskapet genom ett språkligt grepp, såsom ”slit och släng”

Förstärkning. Du kan förstärka ditt budskap genom

Eftertryck – understryk det som talar för ditt synsätt
Kategoriskhet – framställ ditt synsätt eller dina skäl som obestridliga
Verklighetsförankring – framställ ditt synsätt som verklighet, förslagsvis genom konkreta exempel och detaljrikedom
Känsloladdning – utnyttja lyssnarnas empati och inlevelseförmåga

Förtätning. Du kan förtäta ditt budskap genom

Luckor i tankegången – låt lyssnarna fylla i en del av resonemanget, exempelvis genom retoriska frågor
Konnotation – utnyttja ordens bibetydelser; ett klassiskt exempel är orden ”terrorist” och ”frihetskämpe”, som kan beteckna samma person beroende på vem det är som talar
Syntes – kombinera två uttryck eller ord, som dels hjälper minnet, dels bildar en målande helhet av konnotationer

Förklädning. Du kan förklä obekväm fakta genom

Lögn – säg sådant som inte stämmer överens med verkligheten
Obestämdhet – vilseled genom att tala oklart eller genom att låta nyckelord få andra betydelser än dom som lyssnarna förutsätter eller förväntar sig
Justering – utmåla verkligheten på ett sätt som stämmer bättre överens med ditt budskap, t.ex. vackrare eller hemskare
Abstraktion – gör störande omständigheter mindre påtagliga

Blockering. Du kan hindra motparten från att tala genom

Mängd prat – tala så mycket eller på ett sådant sätt att motparten inte får komma till tals
Mängd argument – ge så många och konstiga argument att motparten inte hinner motbevisa allihop
Skrämsel – hota motparten, så att dom måste uttrycka sig mycket försiktigt, så att deras argumentation knappt framgår, eller åtminstone så att deras budskap inte når alla tänkta mottagare
Frekvent ämnesbyte – byt ämne, exempelvis genom att peka på andra problem; när man inleder bytet med någon variation på frasen ”men har du tänkt på…” så kallas detta på engelska för ”whataboutism”, efter ”what about…”

Förvirring. Du kan förvirra genom

Otydliga åsikter – ge många olika möjliga förklaringsmodeller till samma fråga, utan att avslöja vilken du står bakom
Genomskinlig lögn – säg sådant som självklart inte stämmer överens med verkligheten, men vägra acceptera påståenden om att du har ljugit
- Detta kan göra motparten förvirrad och kan ibland få hen att ifrågasätta sitt eget förstånd. När denna teknik används i personliga relationer, kallas den på engelska för ”gaslighting”.

Om du upptäcker att någon använder dessa tekniker för oärliga syften, ifrågasätt dom. En person som försöker vilseleda dig är kanske någon som du inte vill befatta dig med. Det är någon som inte respekterar din och andras tanke- och slutledningsförmåga.

Slutord

Med kunskap om övertygandets aspekter och olika typer av propaganda, kan du konstruera din argumentation enligt den retoriska processen beskriven av Hellspong: förstå uppgiften, hitta uppslag, ordna materialet, utforma talet, lära in talet och hålla talet. Detta i kombination med din intuition räcker gott och väl för att börja övertyga din omgivning. Om du vill gå in på djupet, kan du också analysera och dela upp argument i beståndsdelar, exempelvis med Stephen Toulmins argumentationsmodell eller någon av dom andra modellerna som Hellspong beskriver.