2019-05-31

Jag vaknar upp ur en katastrofal dröm. Drömmen rör ihop allt och gårdagen blandar sig med sin föregångare, och helt säker på vad drömmen betyder just idag kan jag knappast vara. Men drömmar dör ofta innan de haft tid att förstöra ens dag.

2019-04-26

Hon sover lugnt. Jag kysser henne fjäderlätt på kinden, känner hennes ljuvliga doft och reser mig långsamt ur sängen. Hon är så otroligt vacker där hon ligger, min älskade Anna. Klockan är 02:51 – ingen brådska alltså. Drar snabbt på mig kläder och ställer mig vid sängkanten.

2019-04-11

Vågar inte sakta ner, måste bort. De har tagit pappa, men jag måste bort. Bort från skogen till öppen gata. Viker av från stigen och springer in i snårskogen. Det blir svårare att följa mig och så är det en genväg mot närmsta villaområde.

2019-04-08

Det är mörkt. Månen lyser knappt igenom de tunga molnen och ett lätt duggregn faller över gatan. Dropparna glittrar i gatlyktornas orangefärgade natriumsken, men lamporna lämnar det mesta av omgivningen orörd. Allteftersom jag går blir min skugga längre och sedan kortare igen – än följer jag min skugga, än följer den mig.

2019-03-30

Skuggan Det var mörkt. Månen hade gått i moln och ett lätt duggregn föll över gatan. Gatlyktorna kastade ett svagt orangefärgat sken över vägen och belyste dropparna som långsamt föll neråt, men skuggorna som blev var mörkare. Än följde jag min skugga, än följde den mig.

2019-03-23

Det är varmt. Blundar och fuktar läpparna. De är torra av allt damm. Kallsvettas. Håller hårt om träbänken. Fingrarna glider längs det sträva träet. Någon knuffas, skrattar. De ser väl att jag är rädd. Försöker svälja, men halsen är torr.

2019-03-12

På Som vanligt gick jag med raska steg in i tunneln. Alltid hade jag känslan av att vara förföljd där. Alla lampor var trasiga. Ekande slag hördes. Jag vände mig om. Ingen där. Helt ensam. Med de ekande slagen. Fortsatte med något raskare steg, men de ekande slagen fortsatte, trots att jag gått bort från tunneln.